Att träna jiujitsu kräver inte några speciella förutsättningar av dig som medlem. Alla kan träna, kille som tjej, ung som gammal och stor som liten. Vår träning är utformad på ett sätt som gör att den passar de flesta. Du behöver inte vara vältränad för att börja hos oss. Hos oss tränar alla tillsammans. Vi gläds åt att vi är olika och drar nytta av det i vår träning. Det förekommer ingen tävlingsverksamhet inom Svenska Jiujitsuförbundet.
Jiujitsu handlar mycket om att föra kroppen på ett stabilt och effektivt sätt. Det är därför en fin motionsform som utvecklar hälsan och leder till ett ökat välmående. Att vi inte använder smärta och våld i vår jiujitsu leder också till att vi avsevärt minskar risken att skada oss själva när vi tränar.
Erfarenheter från budoträning, det egna livet och av att bli vittne till hur människor i affekt kunde fortsätta angripa varandra trots omfattande skador ledde fram till ett beslut att försöka få fram ett effektivare självförsvar. Ett som skulle fungera även då angriparen var okänslig för smärta och där effekt inte var beroende av att man skadade angriparen. Det nya mottot blev att ”När någon angriper dig är han din fiende – när du med dina kunskaper försvarar dig, är han din vän som du skall skydda”.
Det finns många former av självförsvar att välja på, men kännetecknande för de flesta är att de går ut på att möta kraft med ännu mera kraft. Det finns en mängd olika stilar också inom jiujitsun, bara i Sverige kan man utan större problem finna ett tiotal. En del stilar håller hårt på de ursprungliga asiatiska formerna. Andra stilar är mest kampsporter där man fokuserar på att vinna inom ramen för ett regelverk, med viktklasser och under på förhand uppgjorda former. Det brukliga inom budo är att man tränar på slag, sparkar, kast och armlås mm. Man utvecklar sin fysik och teknik för att öka kraften i det man utför och det tas för givet att effekt är att bli skicklig i kamp så att man vinner om det blir slagsmål.
Man fokuserar på att skydda sig, avvärja eller avbryta ett angrepp, dvs. självförsvar. Varken mer eller mindre. Visst kan det finnas situationer där man kan behöva betvinga en angripare eller till och med agera så att fortsatt angrepp inte är möjligt. Men att besegra, skada eller dominera någon har inget egenvärde för självförsvar. Att tillfoga smärta eller kränka någons värdighet ökar angreppets intensitet och är således ofta kontraproduktivt. Den gången du eventuellt använder motvåld eller ingripande tekniker skall det vara för att det behövs i ett farligt läge, inte för att det är det enda du kan.
Vi är stolta över att kvalitet alltid har gått före kvantitet och vi har aldrig varit trendkänsliga eller givit vika för populism. Utkomsten av Svenska Jiujitsuförbundets arbete bär därför med sig ett signum om att vara genuint, korrekt och prydligt.
Tidigt in på terminerna har vi Instruktörsläger som leds av Utbildningsrådet (UR). Lägret är för SJF:s förbundsaspiranter och instruktörer. Det är två dagar, fulla med utbildning, övningar, föreläsningar, prov och till sist utnämningar till nya instruktörsgrader.
Utbildningen till instruktör sker i två steg. Först är man klubbaspirant och sedan förbundsaspirant. Under klubbaspiranttiden går man med klubbens ordinarie instruktörer och känner man efter om man trivs med att instruera och om man passar att vara instruktör. Om så är fallet anmäler man sig till SJF som förbundsaspirant och kan påbörja den utbildning som leder till att man examineras till klubbinstruktör. I utbildningen läser man bland annat pedagogik, juridik, friskvård, sjukvård, historik, etikett och bedömningsteknik. Dessa ämnen skriver man sedermera prov på och slutligen utför man ett praktiskt instruktörsprov där Riksgraderingskommittén gör en bedömning. För att sedan klättra inom instruktörsgraderna, skriver man nya tester och gör nya praktiska prov med ökad svårighetsgrad.
Copyright © All Rights Reserved